Finansministeriets forskningsavdelning släppte idag en rapport om inkomsterna för de största importörerna av livsmedel och kosmetiska produkter. Rapportdata täcker perioden 2009 till 2019 och inkluderar inte mejeriprodukter och kött. Finansutredningsforskare visar att importörer under åren har dragit in många miljarder siklar, och därför kan deras klagomål om stigande världspriser på råvaror och fallande inkomster som orsak till prisökningar inte anses berättigade.
Enligt de hittills stängda finansiella rapporterna för företag är lönsamheten för dussintals företag på import 12,5% brutto. I 10 år från 2009 till 2019 deras sammanlagda inkomst uppgick till 6,6 miljarder shekel. De flesta av dessa intäkter kommer från de största företagen som importerar mat och toalettartiklar. Deras inkomst är 2,3 gånger högre än för små importörer. Det handlar främst om fem företag – Osem-Nestle, Shestovich, Diplomat, Ristretto och Lyman-Schlussel, och flera andra stora importörer. De importerar tusentals av de vanligaste produkterna till landet.
Trots ökad lönsamhet och ökad efterfrågan på produkter under coronakrisen har företagen minskat antalet anställda. År 2020 minskade dussintals företag sin personal med 5 % och skickade 17 % på obetald ledighet (rock).
Totalt var 32 tusen personer sysselsatta i livsmedelsimportbranschen 2020 med en genomsnittlig lön på 9 800 shekel. Samtidigt är 4 000 anställda anställda i de 10 största företagen med en snittlön på 12 100 sek. Den senare siffran är hög på grund av de mycket höga lönerna för ledande befattningshavare: 10% av de "bästa" får 37 tusen per månad där och 10% av de lägst betalda 3148 NIS.
Skillnaden mellan löner i stora och små företag motsvarar inte skillnaden i inkomst (2,3 gånger). Detta tyder på att lejonparten av intäkterna går i fickan på ägarna.
2013 ökade de 10 största företagens andel av branschens inkomster till hälften och 2019, efter alla avmonopoliseringsreformer, var den 35,7 %.
Rapporten visade att Israel lider av brist på livsmedelsimport, vilket skadar konkurrensen. Från 2015 till 2019 importens andel ökade med 30 % på grund av att regleringsrestriktioner togs bort. Importen utgör dock fortfarande en mycket liten del av landets BNP – endast 1,4 %. I många europeiska länder är det dubbelt så mycket.
bbabo.Net