Dabaso Galgalo är nu van vid lukten och det kusliga skådespelet av ruttnande kött som tär i den brännande hettan när Kenya rullar undan en ström av klimatkatastrofer.
Omgiven av karg buskmark full av vissnade kadaver av får och getter, kämpar den 56-årige pastoralisten för att hålla sina älskade djur, och sig själv, vid liv.
Det som fanns kvar av hans flock efter en månader lång torrperiod decimerades av en gång i generationens översvämningar som drabbade norra Kenya, den senaste i raden av oförlåtliga klimatchocker som drabbar regionen.
"Vi har nyligen haft kraftiga regn och starka vindar som slutade med att boskap som hade samlats vid den här vattenpunkten dödades", sa han till AFP, utanför en bosättning som heter "kambiyanyoka" (ormläger) i Marsabit.
Den halvtorra regionen har varit skådeplatsen för en långvarig torka. Sedan, när regnet äntligen kom, drev syndafloden samhällen, som uteslutande förlitar sig på boskap för sin överlevnad, till gränsen till katastrof.
"Detta är en mycket stor förlust eftersom vi har förlorat massor av resurser efter den här tragedin," sa Galgalo.
"Om en hade 500 getter (tidigare) har de mellan fem och 20 getter kvar."
Nomadiska boskapsskötare i östra Afrikas torra områden har lärt sig att hantera vädrets nyckfullhet under decennier och driver deras obevekliga sökande efter vatten och betesmarker i några av världens mest ogästvänliga terräng.
Men deras motståndskraft testas hårt av klimatförändringarna.
Dålig nederbörd under det sista kvartalet 2021 – den tredje misslyckade regnperioden i rad – följde på en förödande gräshoppsinvasion ett år tidigare, med djur som nu är för svaga för att producera mjölk eller för magra för att säljas.
Det finns en växande rädsla för att när situationen förvärras kan spänningarna mellan samhällen skärpas när de tävlar om tillgång till magra resurser.
Marsabit är särskilt sårbart på grund av en ständig konflikt mellan Borana och Gabras pastoralistsamhällen.
President Uhuru Kenyatta förklarade torkan som en naturkatastrof i september förra året, med 2,1 miljoner människor – fyra procent av Kenyas befolkning – som redan brottas med hunger, enligt regeringssiffror.
Regeringen sa förra veckan att 23 av landets 47 län stod inför "mat- och vattenstress" medan den meteorologiska avdelningen har varnat för en potentiell ökning av "mänskliga-till-människa och människa-till-vilda konflikter".
Myndigheterna har investerat 450 miljoner shilling (3,9 miljoner dollar, 3,4 miljoner euro) för att köpa 11 250 nötkreatur och 3 200 getter från bönder i de värst drabbade länen.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) efterlyste på måndagen "aggressiva" ansträngningar för att ta itu med situationen och varnade att de var oroade över "verkligheten på plats."
"Vi måste vara fast beslutna att göra saker annorlunda", sa FAO:s vicegeneral Beth Bechdol på en presskonferens i Nairobi innan hon gav sig ut på en resa till den torkadrabbade norra delen.
"Vi har sett för många ansträngningar som har tagit för många år, som har upprepats och försökt om och om igen med ofta samma nedslående resultat."
Östafrika fick utstå en upprörande torka 2017 som också förde grannlandet Somalia på randen av svält.
2011 ledde två på varandra följande misslyckade regnperioder på 12 månader till det torraste året sedan 1951 i torra områden i Kenya, Somalia, Etiopien, Djibouti och Uganda.
Med konflikter som rasar i Etiopien och Somalia, kämpar biståndsorganisationer för att bedöma den verkliga omfattningen av den nuvarande krisen.
Experter säger att extrema väderhändelser sker med ökad frekvens och intensitet på grund av klimatförändringar - med Afrika, som bidrar minst till den globala uppvärmningen, som bär bördan.
För Galgalo pågår loppet för att rädda hans återstående djur och skydda hans enda inkomstkälla.
Men han tappar hoppet.
"De lider av lunginflammation och dör fortfarande", sa han.
bbabo.Net