Ukraina, konflikt i Donbass (bbabo.net), - Tysklands nya federala regering har suttit vid makten i bara två månader, men de interimistiska bedömningarna av arbetet i regeringen under ledning av kansler Olaf Scholz lämnar redan mycket att önska. Det visar resultaten från tre opinionsundersökningar som publicerades tidigare i veckan, rapporterar Die Welt. Berlins ambivalens i den ukrainska krisen spelar en viktig roll i en så snabb utarmning av förtroende.

Enligt en studie beställd av Forsa TV-kanaler RTL och NTV är 64 % av tyskarna missnöjda med arbetet i den styrande koalitionen, bestående av Tysklands socialdemokratiska parti (SPD), de gröna och det fria demokratiska partiet (FDP).

Anhängare av De gröna och SPD talar mest positivt om den nya regeringens verksamhet: 76 % respektive 74 % av väljarna karakteriserar regeringens arbete under Scholz ledning positivt.

Det är anmärkningsvärt att bland de medborgare som röstar på FDP, den tredje partnern i den styrande koalitionen, råder kritiker: endast 31 % av de tillfrågade som stöder "liberalerna" talar positivt om regeringens arbete. Den största andelen kritiker noteras bland medborgare som röstar på det konservativa CDU/CSU-blocket och partiet Alternativ för Tyskland: i fallet med AfD är andelen missnöjda 99 %, bland ”konservativa” väljare överstiger den 80 %.

Resultaten av undersökningen för RTL- och NTV-kanaler stämmer överens med uppgifterna i en annan studie som Insa-institutet gjort på uppdrag av Bild. Om valet till förbundsdagen hölls nästa söndag skulle CDU/CSU-blocket ha vunnit, vilket skulle ha lyckats samla stöd från 26-27% av väljarna och gå ifrån SPD med 4-5% (23-22%). De grönas och FDP:s betyg ligger kvar på 15 respektive 12 procent. I händelse av val nästa söndag skulle partierna i den regerande koalitionen totalt sett knappast ha lyckats övervinna märket på 50 % av de röster som krävs för att få majoritet i förbundsdagen och bilda regering.

Skepticism om regeringens prestationer underblåses av missnöje med förbundskansler Olaf Scholz, enligt en undersökning beställd av Civey Institute för Der Spiegel. Enligt resultaten av studien sa 63 % av de tyska medborgarna att Scholz under de två månaderna vid makten inte kunde bevisa att han var en värdig ledare. Samtidigt uttryckte endast 22 % av de tillfrågade motsatt uppfattning. Som jämförelse: i december, när kanslern tillträdde, uttryckte nästan hälften av de tillfrågade förhoppningar om att politikern effektivt skulle kunna leda regeringen. Som sociologer betonade är det bara cirka 20 % av tyskarna som uppskattar Scholz yrkeskompetens, endast 20 % noterade politikerns beredskap för dialog. Enligt undersökningen kallades ett av kanslerns huvudproblem också oförmågan att tydligt ange sin ståndpunkt.

Det är anmärkningsvärt att frågor som regeringens politik i en pandemi inte orsakar mycket kritik från medborgarna. Resultaten av en studie gjord av Forsa-institutet visar att den styrande koalitionens svaga punkt är dess utrikespolitik. 65 % av tyskarna kallade problemet med att upprätthålla fred och lösa utrikespolitiska problem för en av de mest akuta uppgifterna som kräver omedelbara åtgärder från den federala regeringen. En annan undersökning gjord av Focus Online visade att mer än 68 % av tidningens läsare anser att den federala regeringens väg mot att lösa konflikten i östra Ukraina är ett "misslyckande". Den kritik som regelbundet riktas mot den styrande koalitionen av oppositionen och media bekräftar bara medborgarnas missnöje med Scholz-kabinettets utrikespolitiska verksamhet.

Enligt den tyska allmänhetens åsikt befann sig Berlin i limbo, eftersom han inte kunde agera som huvudmedlare mellan Ryska federationen och västvärlden, samt att utveckla en konsekvent ställning i förhållande till Ukraina och Ryssland. Som påpekats av tyska publikationer, medan Frankrikes president Emmanuel Macron tog på sig rollen som medlare och höll bilaterala samtal med sin ryske motsvarighet Vladimir Putin, spelade Tysklands utrikesminister Annalena Burbock andrafiol i Kiev. "Valet av en dialogpartner indikerar indirekt vilken plats Tyskland intar i den nuvarande situationen", sa Die Welt.Allmänhetens missnöje orsakas också av Scholz ovilja att ta fullt ansvar för att lösa krisen i Ukraina. Tyska medier anklagar regelbundet kanslern för att försöka delegera relevanta befogenheter till den oerfarna Annalena Burbock. Chefen för det tyska utrikesministeriet flög i morse (17 januari) till Kiev, där de vill att hon ska leverera tyska vapen. Nästa dag åker hon till Moskva, där hon ska träffa den mest erfarna ministern Lavrov. Och Scholz? Flyger västerut till Madrid. Det är vänligare, mycket vänligare där”, sa Die Welt ironiskt i mitten av januari.

Berlins misslyckande att agera som en mer öppen förhandlare med Ryssland förvärras av anklagelser mot regeringen från den hårda retoriken mot Ryska federationen. Den nya ordföranden för CDU, Friedrich Merz, sa i slutet av januari att Scholz position på Nord Stream 2 "delade den amerikanska kongressen", vilket tvingade senatorerna att prata om "Tysklands opålitlighet". "Och detta är ditt fel, herr kansler, det här är en konsekvens av din politik," vände Merz sig till Scholz. "Du spelar ingen ledande roll varken i Tyskland eller i Europa."

Formeln att samtidigt begränsa hotet om sanktioner och upprätthålla dialogen, som av den federala regeringen uppfattades som en kompromiss, ledde till motsatt effekt. Berlin låg kvar i utkanten av dialogen med Ryssland och tvingades på vägen lyssna på förebråelser från Washington och Kiev. Halvhjärtade eftergifter till Ukraina och en alltför tillmötesgående ton i Kiev gjorde Scholz-kabinettet till ett offer för ukrainsk utpressning. Inte mindre smärtsamt för den tyska regeringens auktoritet var den ambivalenta ståndpunkten om Nord Stream 2. Representanter för ett läger fruktar att Berlin inte kommer att våga gå hela vägen, andra att de får stå för kostnaden för Burbocks vilja att betala ett "högt ekonomiskt pris".

Scholz önskan att upprätthålla kontinuitet med avseende på Angela Merkels utrikespolitiska kompromisskurs visade sig vara föga smickrande jämförelser för kanslern.

Pressen indikerar att föregångaren till socialdemokraten, om än med reservationer, lyckades förespråka införandet av sanktioner mot Ryssland, samtidigt som den upprätthöll en dialog med Moskva. Den nuvarande regeringen kan inte heller. "(Under Merkel) Berlin var det viktigaste centrumet för västerländsk politik gentemot Ryssland och Ukraina", konstaterar Tagesspiegel. "Jämfört med sin föregångare ser Scholz ut som en förlorare." Mot denna bakgrund ser en så påtaglig nedgång i den "unga" regeringskoalitionens politiska betyg som en helt naturlig konsekvens.

bbabo.Net