Emmanuel Macron bestämde slutligen utsikterna för utvecklingen av energi i Frankrike. När han talade i Belfort, ett industricentrum i norra landet, gjorde han det klart att huvudfokus för perioden fram till 2050 kommer att ligga på kärnkraftverk. Enligt honom "kommer detta att göra det möjligt att återta kontrollen över Frankrikes energiöde."
Uppriktigt sagt fattade chefen för den femte republiken ett strategiskt beslut på detta område redan i november förra året, när han talade till nationen från Elysee-palatset, tillkännagav att "för att säkerställa landets energisäkerhet" byggandet av kärnreaktorer skulle återupptas. Och nu skisserade han ett specifikt program och nämnde deadlines för genomförandet.
Förutom att de nuvarande 56 kärnreaktorerna kommer att fortsätta sin tjänst kommer nya att dyka upp. Vi talar om sex reaktorer av den nya generationen EPR-2. Deras konstruktion kommer att påbörjas 2028 och driftsättning är planerad till 2035. Enligt redovisningskammaren kommer minst femtio och en halv miljard euro att investeras i detta projekt. Dessutom tillhandahålls ytterligare åtta sådana enheter - de kommer att dyka upp senare.
Dessutom meddelade Emmanuel Macron sin avsikt att investera en miljard euro i utvecklingen av små modulära SMR-reaktorer med en kapacitet på 50 till 500 MW. Deras fördel är den relativa lättheten att tillverka, montering på en transportör med ytterligare leverans till arbetsplatsen.
Emmanuel Macron talade också om förnybara energikällor (RES), vars plats i Frankrikes energibalans fortfarande är liten. Dessutom kommer fokus att ligga på solenergi. Sådana stationer, enligt presidenten, "passar bättre in i landskapet" jämfört med vindkraftverk. Mängden energi som tas emot från solen är planerad att öka 10 gånger och från vinden två gånger, för vilket 50 havsbaserade vindkraftsparker kommer att skapas.
Det måste sägas att det i Frankrike råder enighet om kärnkraftverk, och de har sedan många decennier nu tillhandahållit över 70 procent av elen. Naturligtvis finns det även deras motståndare i landet. I grund och botten är den "grön" av olika ränder. Därför skrev en av deras ledare, Yannick Jadot, som ställde upp för det kommande presidentvalet, som reagerade på Emmanuel Macrons policytal, på Twitter: "Macron dömer Frankrike till energi och industriell föråldrad till slutet av detta århundrade." Det är sant att få människor uppmärksammade kritiken av politikern, vars chanser i det kommande presidentvalet är små: enligt undersökningar från socialtjänsten fluktuerar hans betyg inom fem procent.
Det bör noteras att i Tyskland, grannlandet Frankrike, har ännu inga uttalanden gjorts angående Macrons kärnvapendemarch. Troligtvis kommer Berlin att fortsätta att vara tyst. När allt kommer omkring är det franska förhållningssättet till kärnkraftsfrågor radikalt annorlunda än det tyska. Paris, som Emmanuel Macron återigen bekräftade, har förlitat sig på den "fredliga atomen", i Tyskland, där de "gröna" nu inte bara kontrollerar alla relevanta ministerier - ekonomi, ekologi, energi, utan även utrikesministeriet, håller på att utrota kärnkraften kraftverk med stormsteg. I slutet av förra året stängdes hälften av de återstående sex stationerna och senast den 31 december 2022 väntar samma öde de tre sista.
Så energifrågan, som är den mest akuta i dagens tid, har orsakat en allvarlig splittring mellan de två ledande EU-länderna. Dock inte bara. Detta bevisas av kampen om EU-kommissionens senaste uttalande om att ge atomen en privilegierad "grön" status, vilket kommer att göra den mer attraktiv för investerare.
Det är välkänt att detta beslut av naturliga skäl drevs igenom av Paris, som vann över åtta EU-medlemsstater i Öst- och Centraleuropa plus Finland. Tyskland, tillsammans med Österrike och Luxemburg, visade sig vara i opposition och satte stopp för sin kärnenergisektor. Tyskarna slet och kastade. F-regeringen skickade till och med ett officiellt utskick till EU-kommissionen. I den vägrar den att erkänna kärnenergi som "grön", eftersom den, som det framhålls där, "inte överensstämmer med begreppet hållbar utveckling". Som att "olyckor med hot mot människor och miljö" inte är uteslutna.
Medan Österrike och Luxemburg är redo att vända sig till EU-domstolen för att överklaga EU-kommissionens beslut, och det slutligen kommer att träda i kraft om cirka fem månader, överväger även Berlin detta allvarligt. Det meddelade i alla fall Tysklands utrikesminister Annalena Burbock nyligen. Om detta händer kan krisen mellan Paris och Berlin på detta spår bli utdragen, om inte systemisk.
bbabo.Net