Bbabo NET

Nyheter

Fem saker att veta om Libyens politiska kris

Ett allt djupare politiskt dödläge har skapat farhågor för ytterligare instabilitet i det oljerika, konfliktdrabbade landet.

Libyen har varit fast i instabilitet sedan ett Nato-stödt uppror tog bort den mångårige härskaren Muammar Gaddafi 2011.

Det oljerika landet splittrades mellan stridande fraktioner i öst och väst 2014, men förra året väckte överföringen av makten till en ny interimsregering för nationell enhet (GNU) förhoppningar om fred och återförening av landet och dess institutioner.

Nu har en ny maktkamp väckt farhågor för ytterligare instabilitet, inklusive återkomsten av parallella administrationer och risken för en väpnad konfrontation.

Varför misslyckades valet?

Abdul Hamid Dbeibah installerades i mars förra året som chef för det FN-stödda GNU i huvudstaden Tripoli och fick i uppdrag att leda landet till nationella val den 24 december.

Men efter månader av osäkerhet, föreslog valkommissionen på tröskeln till omröstningarna att de skulle skjutas tillbaka, eftersom en parlamentarisk kommitté med uppgift att övervaka processen sa att det var omöjligt att hålla omröstningen som ursprungligen planerat.

Omröstningen avbröts till slut mitt i tvister mellan rivaliserande fraktioner om lagar som styr omröstningen och oenighet om kandidaterna. Det Tobruk-baserade parlamentet, som mestadels stödde östliga styrkor under landets krig, förklarade GNU ogiltig.

Parlamentets talman Aguila Saleh, som var presidentkandidat, hade utfärdat en lag som satte en första omgång av presidentvalet följt av parlamentariska opinionsundersökningar en månad senare.

Politiska institutioner förkastade lagen och anklagade Saleh för att ha antagit den utan en ordentlig parlamentarisk process, medan andra avvisade att hålla presidentomröstningen först, och sa att det skulle innebära att valet skulle komma att bli en vinnare-ta-all-tävling.

Vilken är den senaste maktkampen?

I torsdags utsåg det Tobruk-baserade representanthuset förre inrikesministern Fathi Bashagha till ny premiärminister, och sa att detta beslut följde på Dbeibahs misslyckande med att hålla vallokalerna.

Bashagha flög till Tripoli från Tobruk, tackade Dbeibah för hans arbete och lovade "att öppna ett nytt kapitel" och "nå ut till alla".

Men Dbeibah, som den här veckan överlevde ett uppenbart mordförsök, har avvisat försöken att ersätta honom. Han har sagt att han "inte skulle acceptera någon ny övergångsfas eller parallell auktoritet" och att han endast skulle överlåta makten till en vald regering.

Han beskrev också parlamentets drag som ett försök att ta sig in i Tripoli med våld och lovade att utarbeta en ny vallag för att lösa den politiska krisen.

Vad vill den östbaserade administrationen?

Saleh och andra östbaserade lagstiftare röstade på torsdagen för en uppsättning konstitutionella ändringar som lägger fram en ny plan för landets övergång till en demokratiskt vald regering.

Ändringarna avser skapandet av en ny valkommission och utnämningen av en kommitté med 24 medlemmar, som representerar landets alla tre regioner, för att utarbeta en ny konstitution.

Lagstiftarna har också hävdat att mandatet för Dbeibahs regering upphörde den 24 december. De säger att den interimistiska ledaren blev en polariserande figur sedan han i november tillkännagav sitt presidentbud, vilket bröt sitt löfte att inte ställa upp i val när han utsågs till interimspremiärminister.

Bashagha står som en mäktig figur i västra Libyen och tros ha kopplingar till beväpnade miliser i Misrata som spelade en nyckelroll i att försvara Tripoli mot en militäroffensiv 2019 från öster ledd av den avhoppade militärbefälhavaren Khalifa Haftar.

Vilka steg har Dbeibah tagit hittills?

Dbeibah har varnat för att namngivningen av en ny premiärminister skulle leda landet tillbaka till "splittring och kaos" efter nästan två år av relativt lugn.

Han krävde också gatuprotester för att fördöma utnämningen av en ny övergångsregering och tillade att han har påbörjat samråd för att komma överens om en ny färdplan för att hålla val i juni, det datum som FN-missionen i Libyen vill ha för en omröstning.

Hur har FN reagerat?

FN, västmakterna och med några parlamentsledamöter hade tidigare krävt att Dbeibah skulle stanna i sin roll fram till valet.

På frågan under en daglig pressträff på torsdagen om FN fortsatte att erkänna Dbeibah som interimistisk premiärminister efter Bashaghas utnämning, sa talesmannen Stephane Dujarric "det korta svaret är ja".

Han tillade dock att FN:s särskilda rådgivare för Libyen, Stephanie Williams, var "tillbaka i Tripoli, där hon samarbetar med viktiga intressenter i Libyen för att underlätta en överenskommelse om en väg framåt".

"Vi försöker få detaljer om beslutet som fattats av det andra lagstiftande organet," sa Dujarric.

Fem saker att veta om Libyens politiska kris