Indien och Pakistan har båda betonat vikten av att Ryssland och Ukraina eskalerar fientligheterna.

New Delhi/Islamabad – Indien och Pakistan har båda betonat vikten av nedtrappning i Ukraina efter Rysslands invasion, samtidigt som de försiktigt undviker att tillskriva ansvaret för våldet, med de kärnvapenbeväpnade sydasiatiska grannarna som försöker gå. olika diplomatiska högledningar, säger analytiker.

På söndagen talade den pakistanske utrikesministern Shah Mahmood Qureshi via telefon med sin ukrainska motsvarighet, Dmytro Kuleba, och upprepade Pakistans uppmaning till ett upphörande av fientligheterna.

Språket i Pakistans uttalanden om krisen har varit liknande det som Indiens i FN:s säkerhetsråd (UNSC) och i telefonsamtal mellan Indiens premiärminister Narendra Modi och den ryska och ukrainska ledningen.

På lördagen pratade Modi med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy och betonade behovet av att få ett slut på våldet utan att tillskriva ansvaret för det.

"[Modi] upprepade sin uppmaning till ett omedelbart upphörande av våldet och en återgång till dialog, och uttryckte Indiens villighet att på något sätt bidra till fredsansträngningar", stod det i ett uttalande från det indiska utrikesministeriet efter uppmaningen.

Två dagar tidigare, samma dag som Ryssland invaderade Ukraina, pratade Modi med Rysslands president Vladimir Putin på liknande språk.

"Premiärminister [Modi] upprepade sin långvariga övertygelse om att skillnaderna mellan Ryssland och NATO-gruppen endast kan lösas genom ärlig och uppriktig dialog", stod det i ett indiskt uttalande.

"Modi vädjade för ett omedelbart upphörande av våldet och efterlyste samordnade ansträngningar från alla sidor för att återgå till diplomatiska förhandlingar och dialog."

Vid FN:s säkerhetsråd avstod Indien från omröstningen om en resolution som skulle ha "beklagat" Rysslands agerande i Ukraina.

På torsdagen var Pakistans premiärminister Imran Khan i Moskva för samtal med president Putin om ett stort gasledningsavtal och regionala frågor, inklusive Afghanistan.

Det ryska uttalandet mötet var kortfattat och nämnde inget om Ukraina, medan premiärminister Khans kontor tog ett bevakat tillvägagångssätt för att ta upp ämnet för invasionen och sa att Pakistan "ångrade" den nuvarande situationen.

"Premiärminister [Khan] betonade att konflikt inte ligger i någons intresse, och att utvecklingsländerna alltid drabbats hårdast ekonomiskt i händelse av konflikt", sa det pakistanska uttalandet.

"Han underströk Pakistans övertygelse om att tvister bör lösas genom dialog och diplomati."

Så varför allt det uppenbara tvetydigt?

Indiens långvariga band med Ryssland

Indien och Ryssland har haft varma band i decennier, vilket analytiker säger främst beror på rysk vapenexport till det sydasiatiska landet såväl som andra samarbetsområden.

Indien har också utvecklat mycket närmare band med USA under de senaste åren, vilket bevisas av Indiens i USA:s Asien-Stillahavsförsvarsallians "Quad" som syftar till att motverka Kina.

Enligt Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) gick uppskattningsvis 23 procent av all rysk vapenexport mellan 2016 och 2020 till Indien, vilket stod för 49 procent av all indisk vapenimport under samma period.

I december 2021 sa Indien att de hade börjat ta emot leveranser av det ryska mark-till-luft missilförsvarssystemet S-400, efter ett besök den månaden av president Putin i New Delhi.

Analytiker säger att Indiens nedlagda röst vid FN:s säkerhetsråds omröstning kan vara ett resultat av både den stora vapenimporten och Indiens mer nyanserade ståndpunkt i frågor relaterade till konflikter som involverar USA, Ryssland och Kina.

"Jag ser det främst med hänsyn till Indiens långvariga band med Ryssland och det faktum att vi är beroende av militära förnödenheter, och delvis tror vi att Ryssland har några genuina bekymmer som kunde ha tagits i beaktande", säger Sanjay Kumar Pandey, som undervisar i rysk utrikespolitik. policy vid New Delhis Jawaharlal Nehru University.

Pandey tillade att Indiens uttalanden, fokuserade på behovet av diplomati, gör det "mycket svårt att härleda en tydlig mening".

"Indien har […] inte stött Rysslands agerande, Rysslands erkännande av utbrytarrepubliker [i östra Ukraina], eller Rysslands militära intervention i Ukraina", sade han.

"Men samtidigt, om vi säger att diplomatin inte gavs en chans, kan den tolkas främst mot Ryssland, men också delvis mot Ukraina och Nato."

På torsdagen sa president Joe Biden att USA fortfarande befinner sig i olösta "samråd" med Indien om krisen.

PS Raghavan, en före detta indisk ambassadör i Ryssland, sa att när folk säger att Indien inte har tagit en "tydlig ställning" till konflikten, är de fokuserade på en sak: "Indien fördömer inte Ryssland. Det är allt de menar när de säger det."

Raghavan sa att det "inte var en fråga om att tillfredsställa både [USA och Ryssland]"."Vi har mycket starka relationer med Ryssland, vi har mycket starka relationer med USA. Våra relationer med USA har blivit starkare under det senaste decenniet, men var och en står för sig. Vi har inget binärt i det internationella systemet längre efter det kalla kriget."

Uppfattningen om att det finns en diplomatisk lina eller balansgång, sa han, "är faktiskt en skapelse av […] media och en del av det akademiska samfundet".

När det gäller frågan om den pakistanska premiärministern Khans närvaro i Moskva dagen för invasionen, föreslog båda analytikerna att det snarare var ett fall av tillfälligheter.

"[PM Khan] visste inte att Ryssland skulle attackera [Ukraina] den dagen", sa Raghavan. "Det är bara en slump eftersom jag tror inte att någon visste att Ryssland skulle attackera."

Omfördelning av Pakistans intressen

I Pakistan mötte premiärminister Khan inhemsk kritik från vissa håll för att ha besökt Ryssland dagen för invasionen och satt tillsammans med Putin för ett fototillfälle innan ett ungefär tre timmar långt möte mellan de två ledare.

Pakistans band med Ryssland har ökat de senaste åren, efter att ha varit ovänliga under det kalla kriget, när Pakistan var en viktig regional allierad i USA för att motverka ryska styrkor i Afghanistan.

Khans besök i Ryssland var det första av en pakistansk premiärminister på mer än två decennier, även om den tidigare presidenten Asif Ali Zardari träffade den dåvarande ryske presidenten Dmitrij Medvedev i Moskva 2011.

Högt på agendan var menat att gasledningen Pakistan Stream, en föreslagen 1 100 km (684 mil) rörledning som går från den pakistanska hamnstaden Karachi till centrala Punjab-provinsen. Projektet skapades 2015 men drabbades av många förseningar tills nya avtal upprättades 2021.

Rörledningen, som ska byggas till en uppskattad kostnad av 2,5 miljarder dollar, kommer att kunna transportera 12,4 miljarder kubikmeter naturgas årligen.

Analytiker säger att även om gasledningen sannolikt inte skulle öka den ryska gasexporten, kan den leda vissa gasleveranser från Mellanöstern till Pakistan, vilket gör Europa mer beroende av rysk naturgas.

Pakistan och Ryssland har också utökat kontakterna genom de förstnämndas nu fullvärdiga medlemskap i Shanghai Cooperation Organization (SCO).

I december har Pakistans premiärminister Khan också hyllat president Putins kommentarer om hur förolämpningar av islams profet Muhammed ska ses som en "kränkning av religionsfriheten".

Analytiker säger att det främsta avdraget från samtalen borde vara den nya betydelse som Ryssland verkar ha fått.

"Pakistan har lite att göra med Rysslands beslut att gå vidare med ett krig som planeras i månader", säger Salman Zaidi, programchef vid den Islamabad-baserade tankesmedjan Jinnah Institute.

"Målet med mötet var strategisk symbolik för båda sidor och skapade definitivt oro i huvudstäder som är vana vid Islamabads traditionella anpassning till väst i säkerhetssamarbete."

Zaidi sa att det faktum att inga större avtal undertecknades under besöket var sekundärt.

"Sättet som mötet orkestrerades av ryssarna visar att de ser på detta förhållande med ny betydelse", sa han.

Zaidi sa att den regionala utvecklingen sedan mitten av 2021, inklusive USA:s utträde ur Afghanistan och talibanernas maktövertagande, har "krävt omställning från länder som Pakistan".

"Pakistan kommer att stanna i det västra lägret, men potentiellt uppväga dess säkerhetsbehov med ett långsiktigt partnerskap med Ryssland", sade han.

När det gäller Ukraina, med tanke på de begränsade ekonomiska och andra banden mellan de två länderna – den totala handeln mellan dem 2020-2021 var 350 miljoner dollar, enligt uppgifter från pakistanska centralbanker – säger Zaidi att insatserna för Pakistan är relativt låga.

"[Pakistan] har ingen röstposition vid FN:s säkerhetsråd, och det har inte heller blivit uppmanat av Ukraina att kräva ett slut på våldet", sade han.

"Pakistan är inte relaterat till Ukraina-konflikten på något meningsfullt sätt, inte heller Sydasien, vilket kan ses av uttalanden från ledarskap över hela regionen."

bbabo.Net