De sanktioner som USA, EU, Storbritannien och andra länder införde mot Ryssland som svar på invasionen av Ukraina följer en lång historia av att använda straff för att tvinga fram förändringar i beteendet i vissa nationer.

Men en analys av åtgärder av den typ som vidtagits tidigare visar att målet inte alltid uppnås. Dessutom finns det i vissa fall risk för oavsiktliga konsekvenser och med motsatsen till det önskade resultatet, att stärka den regering de avser att försvaga och generera en negativ påverkan på mänskliga rättigheter, demokrati och andra aspekter.

"Om du tittar på modern historia kommer du att nästan varje gång ett land bröt mot internationella fördrag, eller invaderade ett annat land, eller kidnappade medborgare i ett annat land (bland andra exempel), infördes sanktioner", säger han till BBC News Brasil. Paolo Pasquariello, professor i finans vid University of Michigan, USA.

"Men meritlistan (av resultaten) är inte särskilt bra. Under de senaste decennierna, för att bara nämna några exempel, har sanktioner införts mot Kuba, Venezuela och Nordkorea. Men enligt min mening har de inte gett de önskade resultat", konstaterar Pasquariello.

Studier uppskattar att endast cirka en tredjedel av sanktionerna vanligtvis är framgångsrika och uppnår sina mål. En av de senaste analyserna av ämnet gjordes av forskare vid Drexel University, baserat i staden Philadelphia, och bekräftar denna uppskattning.

Forskarna skapade en databas med information om 1 101 fall av sanktioner som tillämpats av länder, grupper av länder eller mellanstatliga organisationer sedan 1950, av vilka många fortfarande gäller.

Sanktioner klassificerades efter typ (kommersiellt, ekonomiskt, militärt bistånd, vapen, resor och andra typer) och syfte (framtvinga politiska förändringar, destabilisera regimer, förhindra eller avsluta krig, skydda mänskliga rättigheter, återställa demokrati, bekämpa terrorism, lösa territoriella konflikter , bland andra).

Nästa steg var att analysera graden av framgång, mätt enligt officiella uttalanden från regeringar eller "indirekta bekräftelser i internationella pressannonser", och ta hänsyn till att dessa uttalanden "kan vara subjektiva eller partiska".

När sanktioner som fortfarande gäller inkluderas, beräknas cirka 30 % vara åtminstone delvis framgångsrika.

"Med tiden har fler sanktioner bedömts som delvis eller helt framgångsrika, vilket tyder på att sanktionerna har blivit mer effektiva för att uppnå sina mål", står det i studien.

Historiska exempel

Användningen av olika sanktioner för att straffa en regering eller tvinga den att uppfylla vissa mål har registrerats sedan åtminstone antikens Grekland och antogs under flera århundraden.

Från och med 1950-talet, perioden som omfattas av Drexel University-databasen, ökade antalet sanktioner "kontinuerligt, och denna ökning har accelererat sedan 2018", enligt analysen.

"Vi ser denna trend som ett bevis på den växande populariteten för sanktioner som ett verktyg för tvångsdiplomati", säger forskarna.

I genomsnitt infördes mer än 35 % av alla sanktioner mellan 1950 och 2019 av USA, det land som använde den här typen av straff oftast. Analysen avslöjar också en "betydande och kontinuerlig ökning av EU:s och FN:s sanktioner sedan början av 1990-talet".

Det finns flera exempel på länder som omfattas av dessa påföljder under den analyserade perioden. Sydafrika var målet för internationella sanktioner under apartheidtiden, den rassegregationsregim som var på plats från slutet av 1940-talet till 1990-talet.

Kuba har varit målet för ett ekonomiskt embargo som USA infört i 60 år. Irak utsattes för sanktioner efter invasionen av Kuwait 1990. Nordkorea och Iran sanktionerades på grund av sina kärnkraftsprogram.

Ryssland självt hade redan straffats 2014 när det invaderade Krim, och många av de sanktioner som då infördes mot landet finns fortfarande kvar.

Befolkningslidande

Ekonomiska och finansiella sanktioner är de vanligaste, enligt Drexel Universitys databas.

Vissa av åtgärderna är utformade för att vara så specifika som möjligt och bara straffa vissa individer. Men många andra, trots att de är ett alternativ till militära insatser, orsakar också stor skada och lidande för civilbefolkningen, inklusive medborgare som motsätter sig regeringen.

Men även med de ibland förödande effekterna uppnår sanktionerna inte sitt mål i ungefär två tredjedelar av fallen.

"Vanligtvis drabbar sanktioner majoriteten av människor som bor i dessa länder", säger Pasquariello vid University of Michigan."Jag tror att även om detta inte sägs explicit, så är målet verkligen att skada befolkningen i (mål)landet."

Enligt ekonomen är syftet att få hela landet att förstå att dess makthavare gör något som nationer som utdömer straff anser vara fel.

De nuvarande sanktionerna mot Ryssland anses vara unika i den omfattning och hastighet med vilken de antogs, bara några dagar efter invasionen av Ukraina den 24 februari. Dessutom är de olika eftersom de riktar sig mot en kärnvapenmakt och ett land som, trots att det inte anses vara en ekonomisk jätte, har en avgörande geopolitisk roll.

"Sanktioner läggs vanligtvis på små regionala aktörer", betonar Pasquariello och noterar att dessa länder inte är så viktiga för den globala ekonomin.

"Rysslands fall är annorlunda. Det har en omfattning som jag aldrig har sett i andra sanktioner under mina 50 år av livet."

Bland de påföljder som redan antagits är sanktioner mot banker och medlemmar av den ryska regeringen och den ekonomiska eliten, inklusive en frysning av tillgångar, reserestriktioner och uteslutning av stora ryska banker från det finansiella systemet och det kommunikationssystem som används för internationella transaktioner.

Andra åtgärder inkluderar begränsning av import av olja, gas och kol från Ryssland, förbud mot export av olika produkter till den ryska marknaden, inklusive lyxvaror, beskattning av import av ryska produkter och begränsning av ryska flygplan i flera länders luftrum.

Stora privata företag som Coca-Cola, McDonald's, Starbucks och flera andra har avbrutit verksamheten i Ryssland.

Dessa och andra straff skakar och isolerar inte bara Rysslands ekonomi och finansiella system och dess eliter, utan påverkar också den allmänna befolkningen. Rubeln, den ryska valutan, har rasat och ekonomin kollapsar.

"Det här är förödande ekonomiska sanktioner, som verkligen skadar ryska medborgare", säger Pasquariello.

"Vi pratar om 145 miljoner människor, av vilka många inte kan ta ut pengar från banker."

Effekterna av den ryska ekonomiska krisen bör påverka resten av världen, med en global ökning av oljepriserna och inverkan på inflationen.

Framgång eller misslyckande

Men trots denna påverkan fortsätter Ryssland sin militära offensiv, och det är inte känt om sanktioner kommer att hjälpa Ukraina.

Ryssland förbjöd export av vissa produkter som vedergällning, införde sanktioner mot medlemmar av den amerikanska regeringen och hotade att nationalisera tillgångarna hos företag som drog sig tillbaka från landet. Det finns också farhågor för att krisen kommer att leda till en fördjupning av relationerna med Kina.

Pasquariello påpekar att det alltid är mycket svårt att förutse om vissa sanktioner kommer att uppnå sina mål.

Framgång eller misslyckande beror på en kombination av olika omständigheter och faktorer – bland dem graden av ekonomisk integration av mållandet med resten av världen.

"Vissa kanske hävdar att vissa sanktioner som infördes mot Iran var effektiva för att bromsa utvecklingen av kärnvapen och föra landet till förhandlingsbordet", noterar han och nämner ett exempel där straff kan ha varit framgångsrika.

Sanktioner mot Iran hävdes efter ett kärnkraftsavtal som förhandlades fram under Obama-administrationen 2015. Hans efterträdare, Donald Trump, övergav avtalet och återupptog straffåtgärderna.

Tidigare i år meddelade Trumps efterträdare, nuvarande president Joe Biden, att han skulle lätta på sanktionerna, mitt i nya förhandlingar om ett avtal.

Pasquariello jämför Iran med Nordkorea, där det internationella trycket har misslyckats.

"Nordkorea har varit ett land isolerat från resten av världen i decennier och där sanktioner har misslyckats med att förhindra utvecklingen av kärnvapen", säger han.

När det gäller Ryssland understryker Pasquariello att man inte kan analysera bara en faktor isolerat. Enligt ekonomen måste sanktionernas eventuella effekter ses i sambandra aspekter.

"I kombination med att Ukraina håller sig bättre än väntat och att ryssarna klart har överskattat sin egen militära styrka", sa han.

"Jag tror att allt detta skapar en mycket prekär situation för (president Vladimir) Putin och människorna runt honom."

Enligt Pasquariello återstår det att se vad den ryska reaktionen blir på denna situation.

"Kommer den att fördubblas (sin position)? Eller kommer den till förhandlingsbordet?", frågar han.

Läs mer på BBC

Krig i Ukraina: Putins 6 krav för att avsluta konflikten

Vilka vapen USA kommer att ge Ukraina - och vilken möjlig inverkan på kriget

bbabo.Net