Omkring 48 miljoner franska väljare kommer att välja sin ledare bland 12 kandidater i april i det mest flyktiga sammanhanget.

Nästa månad kommer cirka 48 miljoner röstberättigade franska väljare att ombes välja vem som ska styra nationen de kommande fem åren.

Aldrig tidigare i den femte republikens historia – grundad av Charles de Gaulle 1958 – har ett presidentval hållits i ett så dramatiskt och flyktigt sammanhang.

Efter två år av en pandemi en gång i århundradet, klimatnödsituationen och nu Ukrainakriget – den första invasionen på europeisk mark sedan andra världskrigets slut – kommer väljarna att behöva bestämma sig om de ger president Emmanuel Macron en andra chans eller ändra kurs på ett mer radikalt sätt.

Här är några av de viktigaste sakerna att veta:

När är det val?

Val i Frankrike hålls på söndagar. Den första omgången av årets presidentval kommer att hållas den 10 april. De två bästa kandidaterna möter varandra i en andra omgång den 24 april.

Vilka är kandidaterna?

För att få kandidera till presidentposten måste kandidaterna få 500 sponsringar från cirka 42 000 förtroendevalda.

Sponsringar måste certifieras av det konstitutionella rådet – Frankrikes högsta domstol – senast den 4 mars.

Tolv kandidater har lyckats samla tillräckligt många för att kvalificera sig:

Nathalie Arthaud (Lutte Ouvrière – antikapitalist)

Nicolas Dupont-Aignan (Debout la France – höger)

Yannick Jadot (Europe Ecologie Les Verts – grön)

Anne Hidalgo (Parti Socialiste – socialist)

Jean Lassalle (Résistons – oberoende)

Marine Le Pen (Rassemblement National – längst till höger)

Emmanuel Macron (La République en Marche – centrist)

Jean-Luc Mélenchon (Union Populaire – radikal vänster)

Valérie Pécresse (Les Républicains – konservativ)

Philippe Poutou (Nouveau Parti Anticapitaliste – antikapitalist)

Fabien Roussel (Parti Communiste Français – kommunist)

Eric Zemmour (Reconquête – längst till höger)

Vilka är de viktigaste frågorna?

Fram till Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari fanns det en allmän känsla bland väljarna att kandidaterna inte pratade om de frågor de brydde sig mest om – köpkraft och den höga levnadskostnader, sjukvård och kampen mot klimatförändringar.

Istället fokuserade de flesta debatter på splittringen inom vänstern, nivåerna på arvsskatten (mindre än 25 procent av de franska skattebetalarna är skyldiga den) och de namn folk borde ge sina barn.

"Kriget i Ukraina har satt i centrum för debatterna vad kandidaterna föreslår när det kommer till viktiga frågor", säger Laure Cometti, en erfaren politisk journalist.

"De har varit tvungna att prata om hur de skulle minska Frankrikes och Europeiska unionens beroende av rysk energi och livsmedelsförsörjning – vilket bär frågan om hur man kan minska koldioxidutsläppen från ekonomin – samt hur man skyddar landet, eventuellt via en EU-armé .”

Vad säger opinionsundersökningarna?

I månader nu har varenda enkät förutspått att Macron kommer att möta högerextrema Marine Le Pen i den andra omgången den 24 april. Den senaste salvan säger inte annorlunda.

Cevipof – centrum för politisk forskning av Sciences Po Paris – har genomfört den mest grundliga rullande studien av väljarna tack vare en 13 749 starka urvalsgrupp.

I tidigare val har dess felmarginaler visat sig vara mycket små, mindre än 1 procent, därav dess tillförlitlighet.

Den senaste opinionsundersökningen (PDF), som genomfördes mellan 10 och 14 mars, förutspådde följande röstfördelning:

Emmanuel Macron – 29 procent

Marine Le Pen – 16 procent

Eric Zemmour – 13 procent

Jean-Luc Mélenchon – 12 procent

Valérie Pécresse – 10,5 procent

Yannick Jadot – 7 procent

Fabien Roussel – 4 procent

Anne Hidalgo – 2,5 procent

Jean Lassalle – 2 procent

Nicolas Dupont-Aignan – 2 procent

Philippe Poutou – 1,5 procent

Nathalie Arthaud – 0,5 procent

I den sannolika händelsen av en andra omgång mellan Macron och Le Pen skulle den sittande presidenten besegra sin högerextrema utmanare med 59 procent till 41 procent, vilket är en mycket tunnare marginal än 2017 när han slog henne med 66 procent till 34 procent.

Macron på uppgång

Macron har lett opinionsmätningarna i flera år nu, med en stadig bas på 24-25 procent av väljarna som planerar att rösta på honom i den första omgången. En ovanligt hög poäng för en sittande fransk president.

"Emmanuel Macron har tack vare sitt proeuropeiska och progressiva budskap lyckats säkra väljare från mittenvänstern som brukade rösta på socialistpartiet. Ekonomiskt har han implementerat pro-business policys för att förföra väljare från högern”, säger Hugo Drochon, professor i politisk teori vid University of Nottingham.

"Därför har en ny klyfta uppstått mellan mitten och ytterligheterna. Det skadar traditionella partier både till vänster och höger, sa han.Därav den historiskt låga opinionsundersökningen av konservativa Pécresse och socialisten Hidalgo, som kämpar för att återuppfinna sina partiers budskap i ljuset av klimatförändringar, digitalisering och globalisering.

Den franske presidenten, som också har varit ordförande för Europeiska rådet sedan januari, gynnas politiskt av kriget i Ukraina: den berömda "rally-round-the-flag-effekten". Han mäter nu med 29 procent, ett steg med fem poäng på ungefär en månad.

Ingen av de andra kandidaterna anses kvalificerad nog att göra ett bättre jobb än han, med 61 procent av väljarna litar på att den 44-årige ledaren tar de rätta besluten när det kommer till Ukrainakriget.

Han ses alltmer som en skyddsfigur i osäkra tider och hans långvariga pro-EU-budskap resonerar ännu högre i dessa dagar då 32 procent av väljarna säger att kriget i Ukraina kommer att påverka deras val.

"Den nuvarande kontexten spelar till Macrons fördel", sa Cometti. "Folk har krediterat honom för hans hantering av pandemin och alla pengar han hällde in i ekonomin för att hålla den flytande "vad det än kostar". Han tjänar på att redan vara ansvarig och folk vet att hantera en kris.”

Skiftdynamik

Le Pen, den historiska högerextrema figuren som deltar för tredje gången, verkar återigen vara Macrons mest seriösa utmanare.

Även om opinionsundersökningar upprepade gånger har visat under åren att fransmän inte vill se en revansch av valet 2017, är det menyn de troligen kommer att serveras med.

Hennes ihärdiga budskap om köpkraft – den största oro för väljarna i år, som gjorts ännu mer betydelsefull av konsekvenserna av kriget i Ukraina – verkar fungera, särskilt bland arbetarklassen.

Hon gynnas nu också av populisten Eric Zemmours kandidatur, efter att han utgjorde ett mycket allvarligt hot mot henne förra året när mätningarna hade honom före henne i november förra året.

Men Zemmours ilska mot muslimer, kvinnor och invandrare har fått henne att se ut som en mer rimlig kandidat, även om de delar liknande åsikter och idéer.

Och den tidigare journalistens sedan länge etablerade beundran för Rysslands Vladimir Putin har också kostat honom på sistone.

"Dramatiska händelser som krig försvagar kandidater som har små politiska huvudstäder. Zemmour är en nykomling i politiken och han har gjort ett fruktansvärt misstag genom att säga att han inte skulle ta emot ukrainska flyktingar. Det fick honom att se hjärtlös ut, säger Bruno Cautrès, politisk forskare vid Sciences Po Paris.

Vänsterns sista hopp

Sedd av många som vänsterlägrets sista hopp, definierar Jean-Luc Mélenchon sig själv som en "valsköldpadda".

För närvarande röstar omkring 12 procent, han har sett en ökning i opinionsmätningarna på sistone och hoppas kunna dra samma steg som 2017, då han gick från 14 procent till 19 procent under de senaste veckorna av kampanjen.

Men den här gången står han inför flera vänsterkandidater som sannolikt kommer att hindra honom från att kvalificera sig till den andra omgången.

Därav budskapet han har hamrat: "Jag är den effektiva rösten på vänstern."

Den 20 mars samlade han tiotusentals av sina anhängare på Paris Bastiljetorget för en "marsch för den sjätte republiken", ett av hans nyckelförslag för att förändra det politiska systemet.

Det var kampanjens största rally hittills. Men kommer det att räcka för att övertyga tillräckligt många gröna, socialistiska och kommunistiska väljare?

– Röstningsintentionerna har nästan utkristalliserats. Tröskeln för att kvalificera sig till andra omgången är dock ovanligt låg i år, runt 16 procent. Det betyder att kandidater som Zemmour, Mélenchon eller Pécresse fortfarande har en chans, säger Bruno Cautrès, som genomförde Cevipof-studien.

"Men bara en av dem har fart i slutfasen av kampanjen, och det är Jean-Luc Mélenchon," sa han.

Ett element skulle dock kunna störa förutsägelser: avstå från att rösta. Det verkar som om det kommer att bli starkare i år än i alla tidigare val.

"Det finns en allmänt delad känsla av skräck med vad som händer i Ukraina. Efter Gula västarna-krisen 2018-2019, två år av pandemi, klimatnödsituationen och nu ett krig i Europa, är människor trötta och känner att allt bleknar till en enda stor oändlig kris. Detta kan förklara varför avhållsamheten sannolikt kommer att bli högre den här gången... och potentiellt ge plats för en överraskning, säger Cautrès.

bbabo.Net