Enligt en forskning förorenar ett skeppsvrak från andra världskriget fortfarande den marina mikrobiologin i Nordsjön. Fartyget läcker sprängämnen och andra giftiga ämnen i havsbotten mer än 80 år efter att det sänktes. Den nya forskningen publicerades på tisdagen i tidskriften Frontiers in Marine Science.
"Allmänheten är ofta ganska intresserad av skeppsvrak på grund av deras historiska värde, men den potentiella miljöpåverkan av dessa vrak förbises ofta", sa studieförfattaren Josefien Van Landuyt, doktorand, bioingenjör och mikrobiolog vid Gents universitet i Belgien. som sagt av CNN.
V-1302 John Mahn befinner sig för närvarande på den belgiska sidan av Nordsjön och fungerade från början som en tysk fisketrålare. Under andra världskriget rekvirerades den av tyska flottan för att tjänstgöra som patrullbåt. Fartyget attackerades den 12 februari 1942 av sex brittiska Royal Air Force Hawker Hurricane-flygplan som patrullerade den belgiska kusten.
Den träffades också av bomber, vilket ledde till att den sjunker och 11 sjömän dödades. I lasten ingick ammunition och kol som också åkte ner tillsammans med båten, och som nu sipprar ut i havet. Tungmetaller som nickel, koppar och arsenik och explosiva föreningar, tillsammans med kolväten, kol och råolja, hittades också.
En studie genomfördes av skeppsvraken som ligger tvärs över Nordsjöbotten som en del av North Sea Wrecks-projektet. Den fann att över hela världens hav har skeppsvrak från båda världskrigen någonstans mellan 2,5 miljoner och 20,4 miljoner ton petroleumprodukter. Forskarna hoppas på att myndigheterna tar saken på allvar och överväger sätt att rädda ekosystemet.
Van Landuyt sa också att skeppsvrak blir mer farliga för miljön med tiden eftersom korrosion öppnar slutna utrymmen.
"Medan vrak kan fungera som konstgjorda rev och ha ett enormt mänskligt berättande värde, bör vi inte glömma att de kan vara farliga, människotillverkade föremål som oavsiktligt fördes in i en naturlig miljö," sa Van Landuyt. "I dag tas nya skeppsvrak bort av just denna anledning."
bbabo.Net