Bbabo NET

Nyheter

Inbördeskonflikt och klimatförändringar utlöser fördrivningskris i Moçambique

Det blev rutin i arbetet för den moçambikiska advokaten Júlia Wachave att höra rapporter om kvinnor som vandrade i veckor från sitt hemland till mottagningscenter på flykt från konflikten som bröt ut för mer än fyra år sedan i Cabo Delgado-provinsen.

"En kvinna tog en månad att komma fram. En annan tog två, för vid varje stopp var hon tvungen att ha sex med någon i utbyte mot pengar för transport eller mat", säger hon till Folha.

Wachave är verkställande direktör för Promura (Association for the Protection of Women and Girls), en lokal organisation som tillhandahåller juridisk hjälp och psykosocialt stöd till moçambikiska kvinnor, särskilt de vars liv har direkt påverkats av det humanitära kaoset i Cabo Delgado. För sitt arbete har hon blivit hotad till livet tre gånger.

Konflikten i regionen, som startade 2017 av en lokal islamisk milis, har redan spridit sig till de närliggande provinserna Niassa och Nampula och utlöst en migrationskris: minst 735 000 människor har varit tvungna att lämna sina hem för att fly från våldet — den så- kallas internt fördrivna. Av det totala antalet är 52 % kvinnor, enligt up.jpgter som uppdaterades i november av IOM (International Organization for Migration).

Moçambikaner är i många fall fortfarande ansvariga för att följa med äldre och barn på vandringsturer som kan uppgå till totalt 700 km. Mer än 147 000 fördrivna människor är upp till fem år gamla, och omkring 3 000 minderåriga är ensamkommande.

"Moçambique är redan ett land med en kultur av könsvåld, där kvinnor är mycket undergivna, och en stor del av samhället är muslimer [19%, en grupp mindre än katoliker, som är 27%; i Cabo Delgado vänder andelen till 53 % respektive 36 %], då råder koranens lagar”, säger aktivisten. "Konflikten i Cabo Delgado gjorde allt värre, det överbelastade dem."

När man anländer till förläggningar ackumuleras fler svårigheter. Donerade av IOM klarar inte halmhydorna med få tält ofta kraftiga regn – allt mer intensifierade av klimatkrisen. "Alla sover på golvet, det finns få klädesplagg, det finns inga bindor. Kvinnor byter sex mot en tvål", säger Wachave. "Jag såg mycket lidande."

Moçambique anses vara ett av de mest sårbara länderna i världen för klimatförändringar. Under fem decennier, från 1970 till 2019, inträffade 79 extrema händelser i det portugisisktalande landet, vilket placerar det på andra plats bland de mest drabbade på den afrikanska kontinenten, efter Sydafrika (90), enligt data från WMO (World). Meteorological Organisation). – I Kina, den globala ledaren, fanns det 721.

"Vi vet att de fördrivna är extremt sårbara för extrema händelser", säger IOM:s chef för program och operationer i Moçambique, Sascha Nlabu. "Med klimatnödsituationen blir det väldigt tydligt att denna grupp kommer att lida, eftersom det kommer att förvärra försämringen av lokala förhållanden och förvärra humanitära behov."

En annan påverkan av klimatförändringarna, tillägger Alyona Synenko, talesman för Röda Korset för Afrika, är tillgången på resurser som rent vatten. Enligt up.jpgter från organisationen hade provinsen Cabo Delgado 3 400 fall av kolera i augusti 2021, medan siffran under samma period föregående år var 2 200. Diarré, den näst vanligaste dödsorsaken för barn under fem år, översteg 28 600 under första halvåret 2021.

Tillgången på basresurser försämras då mottagningscentralerna bara kan ta emot en del av de fördrivna. Enligt Nlabu finns för närvarande 200 000 på dessa platser; de andra omkring 535 000 hittade skydd i lokala samhällen som välkomnar dem.

"Innan konflikten eskalerade var det redan svårt att garantera nödvändiga tjänster och grundläggande infrastruktur, som rinnande vatten, för det antalet människor", förklarar Synenko från Röda Korset. "Nu har trycket på sjukvårdsinrättningar ökat så mycket att den humanitära situationen är mycket oroande."

Hon påpekar att dessa platser har påverkats av både väderhändelser och konflikter. Medan cykloner och översvämningar äventyrar den fysiska strukturen, i de nio distrikten i Cabo Delgado där kriget är mest intensivt, kan 80 % av posterna inte öppna sina dörrar, enligt organisationens uppskattning.

En annan typ av mättad etablering är undervisning, säger Carlos Almeida, nationell samordnare för den portugisiska icke-statliga organisationen Helpo, som har varit verksam i Moçambique sedan 2010. I många av byarna i södra utkanten av Cabo Delgado där organisationen hade projekt fanns en stor ökning av antalet familjer som anlände på flykt norrut, med skolor som tar emot upp till 20 % fler elever.

Han säger att NGO också stött på många fall av undernäring hos barn. "Befolkningar kämpar för att återuppbygga sina liv, trots att de blivit väl mottagna. De har inte kredit för att starta om ett företag, och de flesta av dem, som levde från jordbruk, har svårt att komma åt nya marker."All denna överbelastning skapade friktion i vissa samhällen, enligt chefen för IOM. "Social sammanhållning på ett stort antal platser är fortfarande positivt, men vi har också sett alarmerande tecken på några av dem, med spänningar relaterade till resurser."

När det gäller utsikterna för regionens framtid, även om förvärringen av krisen är vid horisonten, dök en strimma av hopp upp under andra halvan av 2021, när minst fem afrikanska länder, ledda av Sydafrika, skickade trupper för att hjälpa till att bekämpa den islamiska terroristfraktionen i Cabo Delgado. Nlabu beskriver internationellt bistånd som en möjlighet att ingripa och återställa den allmänna säkerheten.

Inbördeskonflikt och klimatförändringar utlöser fördrivningskris i Moçambique