Sofia, 15 februari (bbabo.net) – Romerna har inte så många barn som folk föreställer sig och precis som etniska bulgarer söker de också lyckan utomlands och börjar inse värdet av utbildning, visar en studie gjord av Sociologen Assoc. Prof. Alexey Pamporov från Bulgarian Academy of Sciences (BAS) Institute of Philosophy and Sociology, om invånarna i Nadezhda Roma-kvarteret i den sydöstra staden Sliven. Studien beställdes av Doctors of the World [Medecins du Monde] och dess resultat presenterades för .
Det finns inte många romska hushåll med ett stort antal barn, sa Pamporov, som har arbetat med temat romsk integration i över tio år. Studien, som genomfördes 2021 bland invånare i Nadezhda, visar på en minskning av födelsetalen och ökad familjeplanering. Romska familjer vill oftast ha två eller tre barn.
"Vi föreställer oss enorma hushåll som lever på socialbidrag, men i verkligheten är dessa välfärdsförmåner försumbara och otillräckliga", sa han. Romerna har enligt statistik i genomsnitt ett barn mer jämfört med etniska bulgariska familjer. Den genomsnittliga bulgariska familjen har 1,5 barn, jämfört med 2,5 barn i den genomsnittliga romska familjen, förklarade han. Romska kvinnor föder vanligtvis sina barn på sjukhus och två tredjedelar av dem är nöjda med kvaliteten på sjukvården de har fått. Den yngsta förstagångsmadern som registrerades i studien var 13 år, medan den äldsta som fick sitt sista barn var 38 år.
Omkring 60 procent av den vuxna romska befolkningen i Slivens Nadezhda-kvarter har ingen sjukförsäkring, visar studien. Totalt har 42,5 procent av männen sjukförsäkring, jämfört med 36,5 procent av kvinnorna, vilket visar på en könsskillnad. Religion spelar också en viktig roll, eftersom 77,6 procent av icke-religösa romer inte är försäkrade.
Enligt Pamporov är det stora problemet i romska stadsdelar som har studerats att det finns områden med extrem fattigdom som är mycket svårt för människor att fly ifrån. "Det här är en form av kapsulerande fattigdom som replikerar sig själv, medan inga åtgärder vidtas och det finns inget sätt för dessa familjer att "uppstå", sa han. Av cirka 2 000 hushåll i Nadezhda är det cirka 120 som lever i extrem fattigdom, vilket sammanlagt är cirka 5-6 procent. Den genomsnittliga boytan för dessa hushåll är 41 kvm, sa han och tillade att han tror att man kan hitta ett sätt att försörja dessa familjer.
Extrem fattigdom är en av anledningarna till att romska barn inte går i skolan. En del av dessa barn har inte ens kläder eller skor, det finns ingen elektricitet eller rinnande vatten i sina hem, deras föräldrar har inte råd att köpa skolmaterial eller betala för transporten till skolan, förklarade Pamporov. Enligt honom är fattigdom den allvarligaste faktorn som hindrar romska barns tillgång till utbildning. Den andra faktorn är att romerna också plågas av rädslor och fördomar, som att de inte kommer att accepteras, att de kommer att bli misshandlade eller avvisade, vilket ofta är fallet. Många barn i förskoleåldern har aldrig varit utanför gettot och talar inte bra bulgariska, vilket hindrar dem från att bli en del av utbildningssystemet direkt.
En drastisk ökning av migrationen bland den romska befolkningen observeras. Enligt studien har det romska kvarteret i Sliven 9 552 invånare, varav endast 7 667 bor där, medan 1 885 är utomlands.
Pamporov gav som exempel Irland, Spanien och Italien, där det finns bokstavligen hela byar befolkade av bulgariska romer, som har fast anställning, sina egna hem och bara återvänder till Bulgarien på sommaren.
Sociologen noterade tre huvudsteg som behövs för romernas integration. Den första är utbildningsintegration. Enligt Pamporov bör romer behandlas som personer vars modersmål inte är bulgariska och bör få ytterligare stöd för språkinlärning. Det andra steget är att stoppa hatpropaganda från politiker och sådana uttalanden som ska sanktioneras, som föreskrivs i brottsbalken. Det tredje steget är kopplat till bostadspolitiken. Enligt resultaten från en annan studie, som Pamporov också arbetat med, råder brist på sociala bostäder, men det finns alternativ för att hitta normala levnadsförhållanden, om lämpliga åtgärder vidtas.
Stöd till romer och utsatta grupper kommer att vara huvudämnet för den åttonde diskussionen som anordnas av som en del av initiativet Bulgarian Voices for Europe, den 17 februari på Nyhetsbyråns pressklubb i Sliven.
bbabo.Net