Befintliga modeller av kapitalistiska system har visat sig vara misslyckanden och skapat katastrofer efter katastrofer. Nu skymtar en miljökollaps över oss på grund av maximal utvinning av vinster utan hänsyn till sociala och mänskliga hänsyn eller framtida generationer. Det beror på att de lär på Harvard att ditt jobb är att maximera vinsten oavsett sociala konsekvenser. Därför har det funnits ett ökande intresse för islamiska sharia-principer för finansiering. Men om vi försöker forma islamisk ekonomi under alla tryck för att matcha nuvarande konventionella finanspraxis, kommer det att ta bort kärnan och den sanna skönheten i islamiska ekonomiprinciper. Detta är huvudfrågan som den islamiska världen står inför idag att det finns två versioner av islamiska ekonomiska idéer som står i strid med varandra. En av dem är gruppen islamiska ekonomer som säger att vi inte behöver använda ordet islam, vi kan bara kalla det "etisk ekonomi". Det är en kostnads-nyttoanalys och involverar social redovisning. Så i huvudsak, vad de sa är att islamiska idéer inte är något nytt och dessa idéer finns redan i västerländsk finans.
Denna idé är med eftertryck falsk, men tyvärr är muslimer så under förtrollning av västerländska idéer och institutioner att de försöker modifiera islam för att få den att passa in i västerländska modeller. För att förstå sanna islamiska finansiella modeller måste vi först gå till den underliggande andan i transaktionerna. Det är inte formen utan andan som gäller. På marknaderna råder en kontradiktorisk mentalitet. Till exempel, för en räntebaserad transaktion ger du ett lån till en person för att köpa ett hus. Bolånet använder huset som säkerhet. Om personen inte betalar tillbaka lånet så slutar du huset. I den här situationen är banken helt säker och den kan ge lån till vem som helst. Och det är precis vad som händer. Deras intressen är precis motsatta varandra.
Om vi försöker forma islamisk ekonomi så att den matchar konventionella finanspraxis, skulle det ta bort kärnan och den sanna skönheten i islamisk ekonomi.
Den globala finanskrisen inträffade för att bankerna gav lånen till folket med vetskapen om att de inte kommer att kunna betala tillbaka och då skulle banken upphöra med både huset och inlåningen. Detta var en kontradiktorisk transaktion. I motsats till detta, om vi gjorde ett avtagande lån av musharika-typ där båda parterna – banken och köparen – äger huset gemensamt och om bostadsmarknaden kollapsar kommer båda att drabbas, banken har inte längre intresse att ge lånet till någon som kommer att misslyckas för att de också kommer att förlora om det finns ett problem.
På samma sätt visar Takaful och försäkring också skillnaden mellan kontradiktoriska (marknads) och kooperativa (islamiska) transaktioner. Inom försäkringar spelar ett företag som säljer försäkringar mot dig att om du säljer en skadeanmälan till dem kommer företaget att försöka minimera den skada du lidit. Å andra sidan kommer du att försöka maximera skadan.
Även här står deras intressen i en korsordsposition. Den här typen av transaktioner skapar fientlighet och fientlighet i samhället. I motsats till det är Takaful en grupp människor som samlas för att försöka hjälpa varandra i deras tid av nöd. Alla lägger in lite pengar i en gemensam pool. Om någon lider skada inom en islamisk ram, kommer människor i kooperativet att försöka övertyga honom om att ta pengarna från den gemensamma poolen och han kommer att använda dem sparsamt så att andra bröder kan ha i nöd.
"Bank och waqf" är ett annat exempel. En person i ett kapitalistiskt samhälle lägger sina pengar på en bank för att försöka tjäna ännu mer pengar, men en person som har överskott av pengar i ett islamiskt samhälle försöker göra dem tillgängliga för andra via ’waqf’.
Så om du har en miljon dollar, säger kapitalismen tjäna en miljon till med det. I islam kontaktades profeten Muhammed (fvmh) av någon att jag har mycket pengar. Han (PBUH) sa, "Skapa en "waqf", du kommer att göra bra och denna välvilja varar tills "waqf" varar."
Så detta är nyckelskillnaden mellan andan av transaktioner inom islamisk finans, som är "samarbete, generositet och socialt ansvar: och andan bakom kapitalismen är "girighet, konkurrens, individuell strävan efter nöje och hedonism."
Författaren har en doktorsexamen i ekonomi och är biträdande professor vid GSCWU, Bahawalpur.
bbabo.Net