Sofia, 2 februari (bbabo.net)
Så mycket som vissa miljöpartister i Europa rynkar pannan, föreslog Bryssel i dag fortfarande att ge den ökända gröna märkningen till kärnenergi och naturgas så att investeringar kunde riktas mot klimat- och miljövänliga energikällor.
Vilken plats har dessa energier på vägen till en värld utan koldioxidutsläpp? Och framför allt - hur rena är dessa energier?
Gas släpper ut 30 procent mindre koldioxid (CO2) än olja och hälften så mycket som kol. Det förorenar mindre luft (med mindre svavel- och kväveoxider), enligt AFP. Det är dock fortfarande den fossila energin som står för cirka 22 procent av världens koldioxidutsläpp år 2021, enligt Internationella energibyrån (IEA). Och dess produktion åtföljs av ett betydande läckage av metan, som är en farlig gas med växthuseffekt.
På inrådan av experter föreslår EU-kommissionen att endast gaseldade kraftverk med utsläpp som inte överstiger 100 gram kolekvivalenter per kilowattimme anses vara miljövänliga. Något som dagens teknik inte tillåter. Andra anläggningar måste använda utsläppsfångningstekniker för att följa EG:s taxonomi (lista över verksamheter som kan dra nytta av betydande investeringar som miljövänliga).
Fördelen med kärnkraft är att den inte släpper ut koldioxid direkt. Även om vi studerar dess produktionscykel - utsläpp relaterade till uranbrytning eller betongproduktion för kraftverk - släpper den ut mindre CO2 än gas och med solenergi. Det finns dock en risk för katastrofala olyckor och frågan om långtidslagring av högradioaktivt kärnavfall är ännu inte löst.
Enligt IEA, om världen vill hålla sig under tröskeln på 1,5 grader Celsius för att värma planeten jämfört med den förindustriella eran, måste alla nya gasprojekt stoppas omedelbart. För närvarande är denna energi i full gång i produktionen av el i Asien. Och IEA kräver att det används mer effektivt och ersätts i utvecklade länder.
Finansiella institutioner som Europeiska investeringsbanken (EIB) finansierar inte längre naturgasprojekt.
I Europa är situationen väldigt olika länder, säger Patrick Cricky, forskare vid CNR-institutet i Paris. Till exempel, i Tyskland, som har gett upp kärnkraft och kol, kräver målet om 100 procent förnybar energi användning av gas för att producera el under övergången. Men enligt experter kan gasanläggningen byggas så att den med tiden blir en anläggning av "grönt" väte.
Däremot är det inte alls klart om kärnkraftverk kan byggas tillräckligt snabbt, som Frankrike till exempel vill för att klara 2050 års koldioxidneutralitetsmål i tid.
I det här skedet är Danmark nummer ett inom förnybar energi med en andel på 60 procent per år.
Samtidigt hotar en elektrisk boom för att minska koldioxidutsläppen från transporter, industri och byggsektorn. . Enligt Fatih Birol, chef för IEA, är energieffektivitet av största vikt.
Och nu, i samband med spänningarna mellan Ryssland och väst, som är alltför beroende av rysk gasimport, kombineras geopolitiska frågor med frågan om försörjningstrygghet.
Tyskland kan säga nej till atomen
Berlin stöder starkt naturgas, men kan rösta emot den gröna märkningen för kärnenergi.
Efter Tyskland har även både Luxemburg och Österrike uttryckt ett starkt motstånd mot att kärnenergi ska ingå i EU:s miljövänliga energi. De två sidorna sa att de skulle gå till domstol om EU-kommissionen accepterar projektet att klassificera kärnenergi och gas som hållbara investeringar, och uttryckte hopp om att Berlin skulle ansluta sig till dem.
Den österrikiska regeringen sa idag att den avser att lämna in en stämningsansökan under de kommande veckorna mot Bryssels gröna etikett för atomen.
"Kärnenergi är varken grön eller hållbar. Jag kan inte förstå EU:s beslut", sa den konservative förbundskanslern Carl Nehamer på Twitter.
Österrike förbjöd användningen av kärnkraft 1978, vilket ingick i landets konstitution 1999.
Österrikes miljöminister Leonore Gevesler lyfte nyligen i en intervju med AFP de stora miljöskador atomen har orsakat över tid. Enligt henne är atomen en energi från det förflutna, för dyr för att bekämpa klimatförändringarna.
"Inklusionen av kärnenergi kommer att skicka fel signal. Det är inte ekonomiskt, och det är inte heller energi i omställning, det kommer att ta för lång tid", säger hennes luxemburgska motsvarighet Carol Dishburg till AFP.Tysklands utrikesminister Stefan Tidov reagerade försiktigt och noterade att atomen än så länge, enligt Berlin, är "varken hållbar eller ekonomisk" och därför motsätter sig Tyskland att den tas upp på den gröna listan.
Europeiska kommissionens förslag kommer att anses vara slutgiltigt godkänt fyra månader efter offentliggörandet, såvida det inte förkastas av en enkel majoritet av Europaparlamentet eller av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna (20 medlemsstater).
Detta tröskelvärde verkar ouppnåeligt än så länge: ett dussin länder stöder införandet av atomen, inklusive Frankrike, som vill ge en ny impuls till kärnkraftsindustrin, och vissa centraleuropeiska länder, såsom Polen och Bulgarien, som måste ersätta sina mycket förorenande koleldade kraftverk med gas. Warszawa och Sofia påpekar att förnybara energikällor (vind, sol) inte är permanenta, eftersom de är beroende av vädret, så de kan inte tillgodose behoven av el på egen hand.
Om det inte finns några invändningar kan EG-förslaget träda i kraft den 1 januari nästa år.
bbabo.Net