Afghanistan har varit i ekonomisk omvälvning sedan augusti 2021, då internationella biståndsbetalningar värda miljarder dollar stoppades och den afghanska centralbankens tillgångar frystes. Därefter har landet gått in i en ekonomisk kris. Detta, enligt många, resulterade i den rådande matosäkerheten i landet. Integrated Food Security Phase Classification (IPC) förutspådde att från november 2021 till mars 2022 skulle mer än en av två afghaner möta akuta nivåer av akut livsmedelsosäkerhet. Det finns därför ett akut behov av att stabilisera livsmedelssäkerheten och näringssituationen för denna vinter-vårsäsong.
"Otrygghet i maten påverkar 11 miljoner afghaner, och landets befolkning kommer att vara på gränsen till universell fattigdom i juni 2022."
Talibans regering hålls ansvarig för detta, även om den politiska oroligheten har förvärrat situationen, är de bakomliggande orsakerna inte regeringsinducerade. Detta framgår av rapporten från 2020 års säsongsbetonade livsmedelssäkerhetsrapport, som uppskattade att cirka 40 procent av familjerna har otillräckligt matintag och 32 procent har en brist på kostvariation (dvs. konsumerar fyra livsmedelsgrupper eller färre).
Den politiska oroligheten i Afghanistan har förvärrat den redan existerande matosäkerheten. De faktiska orsakerna är klimatiska, inte politiskt centrerade.
Ett veteunderskott på 2,5 miljoner ton beräknas bero på en av de allvarligaste torkarna på 30 år.
Jordbruket är den största försörjningen i landet och har ett levande inflytande på dess ekonomi. Omkring 80 procent av all försörjning kommer från jordbruk och vallning och 70 procent av befolkningen bor i backcountryn. Den rådande matosäkerheten tillskrivs nederbörd under genomsnittet, som drivs av återkommande episoder av La Niña (fenomenet med starka passadvindar som driver mer varmt vatten mot Asien. Detta resulterade i torka i de sydliga länderna och kraftiga regn och översvämningar i Pacific Northwest), och dess därav följande negativa inverkan på boskap och jordbruksproduktion.
FAO har uppskattat att de senaste fem torkarna orsakade av La Niña minskade produktionen av vete med 16-27 procent.
Boskapsproduktionen förväntas också minska, eftersom 30 procent av idisslare kommer att drabbas. Ett veteunderskott på 2,5 miljoner ton beräknas bero på en av de allvarligaste torkarna på 30 år. Vidare står landet inför en omfattande risk för utbredd hungersnöd snart om adekvat hjälp inte ges snart. Afghanistan är redan i en prekär position, rankad 103:e av 116 länder på Global Hunger Index 2021, och har en svår hungernivå med en poäng på 28,3.
Varje år drabbas omkring 250 000 människor av de förödande effekterna av miljökatastrofer som översvämningar, torka, laviner, jordskred och jordbävningar i Afghanistan.
Dessutom, efter Covid-19-låsningen, blev omkring 15 miljoner afghaner osäkra på jobbet. Detta var ytterligare en bidragande orsak till osäkerheten i maten tillsammans med den interna fördrivningen på grund av konflikter och våld. Över 404 000 nya förflyttningar associerade med krig och våld registrerades 2020. Så dessa faktorer har inte utlöst matosäkerheten i Afghanistan utan förvärrat detta redan existerande problem.
Alla dessa orsaker till osäkerhet om livsmedel i Afghanistan är sammanflätade, och konsekvenserna kan ses i en mängd olika sammanhang. De sociala, miljömässiga och ekonomiska ekosystemen är alla sammanvävda på komplexa sätt. Osäkerheten i maten ökar av den inbördes relaterade karaktären hos dessa kopplingar, vilket skapar framtida bekymmer.
För att etablera en långsiktig hållbarhet mot återverkningarna måste avgörande steg genomföras omedelbart och på ett skalbart sätt.
De komplexa frågorna om att bekämpa osäkerhet i livsmedel och undernäring kräver starkare tvärsektoriellt samarbete och politisk anpassning, såväl som global finansiering för att skydda klimatutsatta.
bbabo.Net